Farligt gods: Klass 2, gaser
Farligt gods klass 2 omfattar gaser som kräver korrekt klassificering, märkning och dokumentation vid transport.
Här får du en översikt över vad som gäller vid transport av klass 2-gods.
Riskklass 2: Gaser
En gas är ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck över 300 kPa, eller som är helt gasformigt vid 20 °C och normalt atmosfärstryck. Gaser kan utgöra allvarliga risker baserat på hur brandfarliga de är, deras potential som kvävningsmedel, förmåga att oxidera och/eller sin toxiska eller frätande förmåga.
Klass 2 delas in i tre riskgrupper beroende på den primära faran:
Grupp 2.1: Brandfarlig gas
Gaser som vid 20 °C och normalt atmosfärstryck är brandfarliga, eller kan bilda explosiva blandningar med luft. Hit hör exempelvis gasol, acetylen, väte, naturgas och butan.
Grupp 2.2: Ej brandfarliga, giftfria gaser
Komprimerade, flytande eller kylda gaser som varken är brandfarliga eller giftiga. De kan dock orsaka kvävning genom att tränga undan syret i luften, eller utgöra en oxiderande fara. Exempel är koldioxid, helium, kväve och syre.
Grupp 2.3: Giftig gas
Gaser som är kända för att vara giftiga eller frätande för människor och djur och som utgör en fara för hälsan. Hit hör exempelvis klor, ammoniak och kolmonoxid.
Indelning av gaser för farligt gods klass 2
Gaser delas in i följande fysikaliska former, var och en med egna krav på förpackning och transport:
- Komprimerade gaser: Gaser som vid förpackning är helt gasformiga vid −50 °C, till exempel syre och kväve.
- Flytande gaser: Gaser som vid förpackning är delvis flytande vid temperaturer över −50 °C.
- Kylda flytande gaser (kryogena gaser): Gaser som är flytande på grund av sin låga temperatur, exempelvis flytande kväve och flytande syrgas.
- Upplösta gaser: Gaser som lösts upp i ett lösningsmedel under tryck, till exempel acetylen i aceton.
- Aerosolbehållare: Engångsbehållare av metall, glas eller plast som innehåller en gas, eventuellt tillsammans med en vätska, pasta eller pulver.
- Kemikalier under tryck: Flytande, pastaliknande eller pulverformiga ämnen som trycksatts med ett drivmedel som uppfyller kraven för en gas.
- Adsorberad gas: Gas som absorberas till ett fast poröst material, vilket gör att behållarens inre tryck är lägre än atmosfärstrycket vid 20 °C.
- Gasprover: Icke-trycksatta gaser som transporteras under särskilda krav.
Klassificeringsgrupper för gaser
Med undantag för aerosoler och kemikalier under tryck tilldelas gaser en bokstavskod baserat på sina farliga egenskaper. Koden används för att avgöra vilka gaser som kan samhanteras och vilka krav som gäller för förpackning och märkning.
|
Kod |
Egenskaper |
|
A |
Kvävande |
|
O |
Oxiderande |
|
F |
Brandfarlig |
|
T |
Toxisk |
|
TF |
Giftig och brandfarlig |
|
TC |
Giftig och frätande |
|
TO |
Giftig och oxiderande |
|
TFC |
Giftig, brandfarlig och frätande |
|
TOC |
Giftig, oxiderande och frätande |
Varje klass 2-gods tilldelas ett UN-nummer samt en klassificerings- och förpackningsgrupp som styr vilka regler som gäller. Den fullständiga listan finns i ADR kapitel 2.2.2, IMDG-koden kapitel 2.2 och IATA DGR Section 3.
Transport av farligt gods klass 2 – Bertling hjälper dig
Bertling är specialister inom transport av farligt gods och erbjuder skräddarsydda lösningar via sjöfrakt, flygfrakt och vägtransport. Vi planerar och utför dina transporter och vet vad som gäller för att ditt gods ska komma fram – tryggt och säkert.
Kontakta oss så berättar vi vad vi kan göra för din transport.
Exempel på vanligt förekommande transporterade gaser
Exempel på farligt gods av klass 2 är aerosoler, komprimerad gas, brandsläckare, köldmediegaser, tändare, acetylen, koldioxid, helium, väte, syre, kväve, naturgas, petroleumgas (LPG), butan, propan, metan och eten.
Regelverk för transport av farligt gods klass 2, gaser
Transport av klass 2-gods regleras av flera internationella regelverk beroende på transportslag:
- ADR: Europeiskt regelverk för vägtransport av farligt gods. I Sverige kallas det ADR-S och ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
- RID: Regelverk för järnvägstransport inom Europa.
- IMDG-koden: Internationellt regelverk för sjötransport av farligt gods, utfärdat av IMO.
- IATA DGR: IATA:s regler för lufttransport av farligt gods. Gaser är starkt begränsade i flygtransport och kräver särskilt tillstånd.
Alla regelverk grundar sig på FN:s modellregler.
Frågor och svar
Vad är skillnaden mellan klass 2.1, 2.2 och 2.3?
Klass 2.1 är brandfarliga gaser, till exempel gasol, acetylen och väte. Klass 2.2 är ej brandfarliga och giftfria gaser, till exempel helium, koldioxid och kväve. Klass 2.3 är giftiga gaser, till exempel ammoniak, klor och kolmonoxid.
En gas kan i vissa fall ha egenskaper som placerar den i mer än en grupp. Då tilldelas den ytterligare en klassifieringskod, till exempel TF för giftig och brandfarlig.
Kan man flyga med klass 2-gods?
De flesta gaser är starkt begränsade eller helt förbjudna på passagerarflyg. På fraktflyg är vissa gaser tillåtna under IATA DGR, men kräver godkänd förpackning, korrekt märkning och fullständig dokumentation. Kryogena gaser, aerosoler och brandsläckare har egna regler. Bertling hjälper dig att bedöma om din gas är flygbar och hanterar all nödvändig dokumentation.
Vad är ADR klass 2?
ADR (European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road) är det europeiska regelverket för vägtransport av farligt gods. Klass 2 inom ADR avser gaser och ställer krav på godkända tryckkärl, korrekt märkning med farosedlar och skyltar, transportdokument och i vissa fall ADR-utbildad förare. Reglerna finns i ADR kapitel 2.2.2 och 3.2 (tabell A).
Läs mer om farligt gods
Vill du lära dig mer om hur farligt gods klassificeras generellt, eller hur transport av farligt gods fungerar i praktiken?