Efter mer än ett år med störningar i det globala containerflödet kan Suezkanalen vara på väg att åter bli världens viktigaste maritima genväg. Även om kanalen aldrig formellt har varit stängd, tvingade säkerhetsläget i Röda havet de flesta containerrederier att leda om fartyg runt Godahoppsudden. Nu, när det geopolitiska läget har förändrats och rederierna omvärderar riskerna, blir en gradvid återgång till Suezkanalen allt mer sannolik under 2026.
Men mer trafik genom Suez betyder inte automatiskt smidigare logistik. Tvärtom kan det skapa nya utmaningar – särskilt i hamnar. Fortsätt läsa för att lära dig mer.
Thorsten Diephaus
Global Head Container Freight Procurement
P: +49 40 3233550M: +49 173 701 8158
E: thorsten.diephaus@bertling.com
Därför är Suezkanalen viktig för internationell sjöfart
Suezkanalen är den kortaste sjövägen mellan Asien och Europa och förbinder Medelhavet med Röda havet. Det gör den till en av de mest strategiskt viktiga flaskhalsarna i världshandeln. Att kanalen kan användas på ett säkert sätt igen är därför mycket viktigt.
Läs också: Vad är supply chain? – Allt om logistik i försörjningskedjor
Suezkanalen undveks i stor utsträckning 2024–2025
Kriget mellan Israel och Hamas förändrade containertrafiken när handelsfartyg i Röda havet började attackeras. Tankfartyg och fartyg med styckegods fortsatte oftast via Suez, men containerrederierna valde i stället andra rutter.
”Containerrederierna lade om rutten runt Sydafrika, framför allt för att läget var osäkert och försäkringarna blev mycket dyrare.”, förklarar Thorsten Diephaus, Bertlings globala chef för containerinköp.
Den alternativa rutten innebar att transporttiderna blev 10–15 dagar längre. För att ändå kunna hålla kvar vid veckovisa avgångar behövde rederierna sätta in två extra fartyg per rutt, vilket drev upp kostnaderna rejält och band upp en större del av den globala fartygskapaciteten.
Förutsättningarna förändras 2026
I dag ser situationen annorlunda ut – åtminstone på pappret.
- Kriget mellan Israel och Hamas har officiellt avslutats
- Houthierna har uppgett att de inte längre kommer att rikta in sig på containerfartyg
- Försäkringspremier kopplade till risk sjunker
- Rederierna måste sänka kostnaderna och få ut mer av sin kapacitet.
En återgång till Suezkanalen skulle korta restiden mellan Asien och Europa, samtidigt som bränsleförbrukningen minskar och färre fartyg behövs per rutt. Men beslutet är inte självklart.
”De stora rederierna är extremt försiktiga. Även om rutten officiellt bedöms som säker går det inte att ställa om nätverken i den här skalan över en natt.”
Vad betyder återgången för Bertlings kunder?
För avsändare låter förändringen säkerligen positiv: kortare transittider och potentiellt lägre fraktrater. Men förväntningarna behöver hanteras med försiktighet.
”En omställning tillbaka mot Suez kommer inte att återställa marknaden över en natt; försäkrings- och riskkostnaderna är fortsatt rörliga, och de första effekterna kan bli operativa snarare än finansiella.”
Med andra ord: även om sjödistanserna blir kortare kan den totala levererade transportkostnaden ändå öka – åtminstone inledningsvis.
Läs även: Vilken transportlösning ska du välja?
De globala rederierna styr återgången till Suez
Även om Suezkanalen förblir öppen ligger det slutliga beslutet om att återvända helt och hållet hos de globala containerrederierna såsom MSC, Maersk och Hapag-Lloyd, som äger och driver fartygen. Dessa beslut fattas med extrem försiktighet, eftersom även små förändringar i nätverket kan få långtgående operativa konsekvenser.
Bertling är beroende av rederiernas ruttbeslut och vi måste även ta hänsyn till befintliga kundavtal, varav vissa kan begränsa användningen av Suezkanalen på grund av riskkrav.
Du är välkommen att kontakta oss för att diskutera hur möjliga ruttförändringar kan påverka dina leveranser.
Var uppmärksam på risken för överbelastade hamnar
En av de största riskerna vid en snabb återgång till Suezkanalen är hamnträngsel.
Under övergångsperioden kan fartyg som idag går via Sydafrika överlappa med fartyg som återgår till Suez. Detta kan pressa ihop ankomstfönster och leda till så kallad ”bunching” av fartyg vid stora europeiska och asiatiska hamnar.
”Om återgången sker för snabbt kan vi få kraftig trängsel. Det utlöser ofta trängselavgifter, vilket snabbt kan äta upp eventuella besparingar på sjöfrakten.”
I extrema fall kan den teoretiska tidsbesparingen försvinna helt när förseningar i hamn räknas in.
Suezkanalen 2026: Vad du kan förvänta dig
Snarare än en plötslig omställning är det mest sannolika scenariot en gradvis och försiktig återgång till Suez under hela 2026. Tidiga aktörer kan få konkurrensfördelar, vilket kan få andra att följa efter – men trängsel och volatilitet kommer att vara centrala risker.
För avsändare är slutsatsen tydlig: kortare rutter innebär inte automatiskt lägre kostnader.
”När de totala transittiderna komprimeras ökar den operativa pressen i hela systemet – därför bör förväntningar om en omedelbar kostnadsminskning hanteras med försiktighet.”
På Bertling fortsätter vi att noggrant följa rederiernas beslut och nätverksutvecklingen. När ruttstrategier förändras arbetar vi tillsammans med våra kunder för att bedöma risker, hantera avtalskrav och planera leveranser därefter. Kunder är välkomna att kontakta oss för att diskutera hur eventuella förändringar i trafiken genom Suez kan påverka deras leveranskedjor under 2026.